Mänskliga rättigheter: Vikten av individens frihet

Rollen av ideella organisationer i arbetet för de mänskliga rättigheterna Ideella organisationer, även kända som organisationer inom det civila samhället, spelar en avgörande roll i främjandet och skyddet av mänskliga rättigheter över hela världen. Dessa organisationer är fristående och självständiga enheter som arbetar för gemensamma intressen utan att vara bundna till staten eller marknaden. Inom…

Läs hela texten

De internationella domstolarna spelar en viktig roll för folkrättens efterlevnad. Detta för att beivra och förebygga folkrättsstridiga handlingar och övergrepp mot de mänskliga rättigheterna. Det finns framför allt två typer av domstolar i det internationella systemet. Tvistlösning Den första typen syftar till att bidra till fredlig lösning av tvister mellan stater. Denna typ av domstolar…

Läs hela texten

FN:s Kvinnokommission (Commission of the Status of Women, CSW) är en funktionell kommitté under ECOSOC (Ekonomiska, kulturella och sociala rådet) med ett grundläggande ansvar för policyutveckling inom jämställdhet. Kommissionen träffas en gång om året under två veckor för att utvärdera utvecklingen inom området, identifiera nya utmaningar samt formulera nya policyinitiativ för att stärka jämställdheten och…

Läs hela texten

Internationella arbetsorganisationen (ILO) är FN:s fackorgan för sysselsättnings- och arbetslivsfrågor. ILO har som grundläggande mål att bekämpa fattigdom och befrämja social rättvisa. I uppgifterna ligger att främja sysselsättning och bättre arbetsvillkor i hela världen, samt att värna om fackliga fri- och rättigheter. ILO:s konstruktion bygger på att sammanföra regeringar med arbetstagare och arbetsgivare i en…

Läs hela texten

FN:s råd för mänskliga rättigheter (MR-rådet) inrättades 2006 efter ett beslut av FN:s generalförsamling. Samtidigt avskaffade FN den tidigare kommissionen för mänskliga rättigheter. MR-rådet håller enligt generalförsamlingens beslut tre ordinära sessioner per år om samanlagt tio veckor. Utöver dessa kan rådet också sammanträda med kort varsel i specialsessioner för att hantera kritiska situationer där mänskliga…

Läs hela texten

En viktig röst för mänskliga rättigheter FN:s Högkommissarie för Mänskliga Rättigheter, inrättad av FN:s generalförsamling 1993, spelar en central roll i att främja och skydda mänskliga rättigheter över hela världen. Zeid Ra’ad Al Hussein, den sjunde högkommissarien som tillträdde posten den 1 september 2014, leder denna viktiga institution med en betoning på att förebygga kränkningar…

Läs hela texten

Omedelbart efter denna historiska händelse uppmanade generalförsamlingen alla medlemsstater att offentliggöra förklaringens text och att ”göra den spridd, känd, läst och förstådd framför allt i skolor och andra undervisningsinstitutioner utan hänsyn till olika länders eller regioners politiska förhållanden”. FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA: Eftersom erkännandet av det inneboende värdet hos alla som tillhör…

Läs hela texten

Förenta Nationerna (FN) är den viktigaste globala aktören när det gäller mänskliga rättigheter. Att försvara de mänskliga rättigheterna är en av FN-systemets tre övergripande uppgifter. De andra två är att arbeta för säkerhet och för utveckling. Allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna Den 10 december 1948 antog FN:s generalförsamling den allmänna förklaringen om de mänskliga…

Läs hela texten

OSSE: Ett omfattande säkerhetspolitiskt samarbete Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) är en viktig aktör när det gäller att främja säkerhet och samarbete över gränserna i Europa och dess omgivande regioner. Med 57 deltagande stater, inklusive alla europeiska länder samt USA, Kanada och de centralasiatiska staterna, är OSSE det enda säkerhetspolitiska samarbetsorganet där…

Läs hela texten

Skyddet av minoritetsspråk: En väg mot kulturell mångfald Minoritetsspråkskonventionen, som antogs för att skydda Europas kulturella mångfald, är ett viktigt dokument som erkänner behovet av att bevara och främja språklig diversitet. Konventionen grundar sig på insikten att många minoritetsspråk riskerar att försvinna, vilket skulle leda till förlusten av en betydande del av Europas kulturella arv…

Läs hela texten

Konventionens syfte är att skydda nationella minoriteters fortlevnad. Skyddet av nationella minoriteter och av de rättigheter och friheter som tillkommer personer som tillhör dessa minoriteter utgör en integrerad del av det internationella skyddet av mänskliga rättigheter och faller som sådant inom ramen för internationellt samarbete. Konventionen innehåller bestämmelser som garanterar minoriteter en rad grundläggande mänskliga…

Läs hela texten

Den europeiska konventionen för förhindrande av tortyr och annan omänsklig eller förnedrande behandling antogs 1987. I enlighet med konventionen inrättades en särskild kommitté med syfte att arbeta för ett motverkande av tortyr och annan omänsklig behandling. Europarådets kommitté för förhindrande av tortyr (European Committe for the Prevention of Torture, CPT) består av självständiga experter som…

Läs hela texten

Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter är en nyckelaktör i arbetet med att främja och skydda mänskliga rättigheter i Europarådets 47 medlemsländer. Mandatet för kommissionären innefattar flera viktiga uppgifter för att säkerställa respekten för mänskliga rättigheter över hela Europa. Mandat och uppgifter Kommissionären för mänskliga rättigheter har en omfattande roll med syfte att: Begränsningar och samarbeten…

Läs hela texten

Europakonventionen och Europadomstolen: Effektiva instrument för mänskliga rättigheter Europakonventionen, antagen 1950, står som ett av världens mest effektiva instrument för att skydda mänskliga rättigheter. Denna konvention innefattar en rad grundläggande rättigheter och friheter, inklusive rätten till liv, förbud mot tortyr, frihet och personlig säkerhet, rätt till en rättvis rättegång, samt yttrande- och föreningsfrihet. Över tid…

Läs hela texten

Historia och funktion Europarådet bildades 1949 av tio europeiska länder, inklusive Sverige, med syfte att främja fred, stabilitet och samarbete i Europa efter andra världskrigets förödelse. Genom att föra samman länder som hade upplevt de grymheter och totalitära regimer som kriget förde med sig, ville Europarådet skapa en plattform för försoning och gemensamma värderingar. Idag…

Läs hela texten

EU:s byrå för grundläggande rättigheter (FRA) är en av EU decentraliserade myndigheter. FRA har till uppgift att ge EU och medlemsländerna sakkunskap om grundläggande rättigheter. Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter (FRA) är en av EU:s decentraliserade myndigheter och har till uppgift att bistå EU:s institutioner och medlemsländerna med stöd och sakkunskap i fråga om…

Läs hela texten

Domstolens uppgift är i huvudsak tredelad. För det första ansvarar den för säkerställandet av lagligheten av de unionsakter som EU:s institutioner, organ och byråer antar. För det andra kontrollerar den om medlemsländerna uppfyller sina skyldigheter enligt fördragen. Domstolens tredje uppgift är att meddela s.k. förhandsavgöranden. Begäran om förhandsavgörande innebär att en domstol på nationell nivå…

Läs hela texten

Mänskliga rättigheter och EU Frihet, demokrati och respekt för de mänskliga rättigheterna och rättstatsprincipen är kärnprinciper som Europeiska unionen (EU) grundar sig på. EU:s politik är utformad för att respektera, skydda och främja de mänskliga rättigheterna i alla sina åtgärder och initiativ. Kriterier för EU-medlemskap EU består av 27 medlemsstater, och för att ansöka om…

Läs hela texten

De olika ombudsmännen granskar att de mänskliga rättigheterna efterlevs. Var och en som anser sig själv eller någon annan ha blivit felaktigt eller orättvist behandlad av en myndighet eller tjänsteman vid en myndighet inom den statliga eller kommunala sektorn kan klaga till justitieombudsmannen (JO). Samtliga ombudsmän hos JO utses idag av riksdagen. JO-ämbetet infördes redan…

Läs hela texten

Rättsväsendet i Sverige: En översikt Rättsväsendet i Sverige omfattar en rad myndigheter och institutioner som ansvarar för att säkerställa rättssäkerhet och rättstrygghet i landet. Domstolarna utgör kärnan i rättsväsendet, men det inkluderar också brottsförebyggande och utredande myndigheter såsom Polisen, Brottsoffermyndigheten, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten samt Kriminalvården. Andra myndigheter, såsom Rättsmedicinalverket och Kronofogdemyndigheten, kan också ha uppgifter som…

Läs hela texten

Sverige har en lång tradition av lokalt självstyre, vilket innebär att landsting och kommuner är fria att fatta egna beslut inom de ramar som fastställts av riksdag och regering. Landsting och kommuner ansvarar bland annat för hälso- och sjukvård och frågor som rör social välfärd, grund- och gymnasieskola, förskola och äldreomsorg. Därigenom spelar kommuner och…

Läs hela texten

Principerna för svensk parlamentarisk demokrati Sverige är en parlamentarisk demokrati där all offentlig makt utgår från folket. Styrelseskicket grundas på flera grundläggande principer: folkstyre, representativ demokrati, parlamentarism, kommunalt självstyre och rättsstatsprinciperna. Folkstyre och representativ demokrati På nationell nivå representeras folket av riksdagen, som har den lagstiftande makten. Regeringen verkställer riksdagens beslut och lägger fram förslag…

Läs hela texten

De mänskliga rättigheterna är ett återkommande tema i Sveriges kontakter med världens länder. Det sker bland annat genom särskilda bilaterala dialoger mellan Sverige och vissa länder. Sådana dialoger ger goda möjligheter till öppna diskussioner där både kritiska synpunkter och förslag till förbättringar kan framföras. För närvarande har Sverige pågående dialoger om mänskliga rättigheter med Kambodja…

Läs hela texten

Sveriges påverkan inom FN-systemet Sverige tar aktivt ansvar för att försvara och förbättra skyddet av mänskliga rättigheter genom att delta i diplomatiska förhandlingar och samverka med andra länder inom ramen för FN-systemet. Genom sin närvaro och samarbete inom FN:s generalförsamling och rådet för mänskliga rättigheter arbetar Sverige tillsammans med andra EU-länder för att driva en…

Läs hela texten

Främjande av mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik Prioriterad uppgift Att främja och öka respekten för mänskliga rättigheter är en central uppgift för svensk utrikesförvaltning. Detta åtagande genomsyrar alla aspekter av utrikespolitiken, inklusive internationellt utvecklingssamarbete, migrationspolitik, säkerhetspolitik och handelspolitik. Historisk bakgrund År 1948 antogs FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, vilket markerar startpunkten för dagens…

Läs hela texten

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (CRPD) trädde i kraft i Sverige 2009. För konventionen har en kommitté av oberoende experter etablerats. Kommitténs uppdrag är att övervaka att staterna skyddar och respekterar rättigheterna i konventionen. Staterna är enligt konventionen (ICRPD: Art. 35) skyldiga att vart fjärde år (den första rapporten efter två år) rapportera…

Läs hela texten

Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (ICESCR) trädde i kraft i Sverige 1976. För konventionen har en kommitté av oberoende experter etablerats. Kommitténs uppdrag är att övervaka att staterna skyddar och respekterar rättigheterna i konventionen. Staterna är enligt konventionen (ICESCR: Art. 16-17 ) skyldiga att enligt program fastställt av ECOSOC (i praktiken vart femte…

Läs hela texten

Konventionen mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling (CAT) trädde i kraft i Sverige 1987. För konventionen har en kommitté av oberoende experter etablerats. Kommitténs uppdrag är att övervaka att staterna skyddar och respekterar rättigheterna i konventionen. Staterna är enligt konventionen (CAT: Art. 19 p. 1) skyldiga att vart fjärde år rapportera om…

Läs hela texten

Konventionen om barnets rättigheter (CRC) trädde i kraft i Sverige 1990. För konventionen har en kommitté av oberoende experter etablerats. Kommitténs uppdrag är att övervaka att staterna skyddar och respekterar rättigheterna i konventionen. Staterna är enligt konventionen (CRC: Art. 44 p. 1 (b)) skyldiga att vart femte år rapportera om genomförandet av konventionsbestämmelserna i Sverige.…

Läs hela texten

Konventionen om avskaffande av rasdiskriminering (CERD) trädde i kraft i Sverige 1972. För konventionen har en kommitté av oberoende experter etablerats. Kommitténs uppdrag är att övervaka att staterna skyddar och respekterar rättigheterna i konventionen. Staterna är enligt konventionen (CERD: Art. 9 p. 1 (b)) skyldiga att vartannat år rapportera om genomförandet av konventionsbestämmelserna i Sverige.…

Läs hela texten

Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (ICCPR) trädde i kraft i Sverige 1976. För konventionen har en kommitté av oberoende experter etablerats. Kommitténs uppdrag är att övervaka att staterna skyddar och respekterar rättigheterna i konventionen. Staterna är enligt konventionen (ICCPR: Art. 40 p. 1 (b)) skyldiga att på begäran av kommittén (i praktiken vart femte…

Läs hela texten

Europarådets kommission mot rasism och intolerans (ECRI) består av självständiga experter som övervakar situationen i medlemsländerna när det gäller rasism, främlingsfientlighet och diskriminering på grund av etnicitet, religion mm. ECRI grundar inte sitt arbete på någon specifik konvention även om den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna är central i arbetet. Kommissionen genomför…

Läs hela texten

Ramkonvention om skydd för nationella minoriteter trädde i kraft i Sverige år 2000. I samband med ratifikationen angavs att Sveriges nationella minoriteter är judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar. Europarådets rådgivande kommitté övervakar efterlevnaden av ramkonventionen om skydd för nationella minoriteter. De stater som har ratificerat ramkonventionen är skyldiga att vart femte år rapportera om…

Läs hela texten

Den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk trädde i kraft i Sverige år 2000. I samband med ratifikationen angavs att Sveriges samiska, finska och meänkieli uppfyller kravet på historisk geografisk anknytning, medan jiddisch och romani chib är territoriellt obundna språk i Sverige. Europarådets expertkommitté för den Europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk övervakar stadgans efterlevnad.…

Läs hela texten

Den europeiska konventionen till förhindrande av tortyr och omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning trädde i kraft i Sverige 1989. I enlighet med konventionen inrättades en särskild kommitté med syftet att arbeta för att motverka tortyr och annan omänsklig behandling. Staterna rapporterar inte under konventionen men kommittén besöker regelbundet (oftast vart fjärde år) staterna för…

Läs hela texten

Om Europadomstolen finner att det inte finns förutsättningar att pröva målet i sak så avvisar eller avskriver domstolen klagomålet. De flesta klagomål som ges in till Europadomstolen avvisas eller avskrivs. Domstolen avvisar klagomålet om det inte rör en rättighet som skyddas av konventionen eller om klagomålet är uppenbart ogrundat. Därutöver kan domstolen avvisa ett klagomål…

Läs hela texten

Europadomstolens domar är rättsligt bindande för den berörda staten. I domen fastställer domstolen om staten brutit mot konventionen eller ej. Domstolen är dock inte någon överinstans till nationella domstolar och myndigheter. Den kan alltså inte ändra eller undanröja ett beslut fattat av en nationell myndighet eller domstol. Om domstolen har funnit att en kränkning av…

Läs hela texten

Inom FN-systemet finns för närvarande ett flertal MR-konventioner. I anslutning till varje MR-konvention som har trätt i kraft finns en kommitté upprättad, som övervakar att de anslutna staterna uppfyller sina förpliktelser enligt konventionen, bl.a. genom att regelbundet granska rapporter från staterna. Vissa av kommittéerna kan också granska klagomål från enskilda under förutsättning att staterna har…

Läs hela texten

Europadomstolen, den europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna, är en del av Europarådet. Europadomstolen prövar bland annat enskilda klagomål om påstådda kränkningar av Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. När ett klagomål kommit in till Europadomstolen måste den som ett första steg ta ställning till ifall klagomålet kan tas upp…

Läs hela texten

Sverige har ratificerat ett flertal konventioner som ger enskilda en möjlighet att föra talan om de anser att någon av deras rättigheter i konventionen kränkts. Europadomstolen är den klagoinstans som är knuten till Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Här publiceras Europadomstolens domar och beslut i mål mot Sverige. Sverige…

Läs hela texten

Den europeiska sociala stadgan (reviderad) trädde i kraft i Sverige 1999. Efterlevnaden övervakas av den europeiska kommittén för sociala rättigheter. Europarådets ministerkommitté har möjlighet att ge rekommendationer till de medlemsstater som inte följer stadgans krav. Medlemsstater som har ratificerat stadgan är skyldiga att varje år rapportera om genomförandet av stadgans artiklar i Sverige. Sverige har…

Läs hela texten

Sverige har tillträtt sju centrala FN-konventioner om mänskliga rättigheter. För var och en av konventionerna har en kommitté av oberoende experter etablerats. Kommittéernas uppdrag är att övervaka att staterna skyddar och respekterar rättigheterna i de konventioner de ratificerat. När en stat tillträder en av konventionerna är dess regering skyldig att med regelbundna intervaller på mellan…

Läs hela texten

Universal periodic review (upr) FN:s råd för mänskliga rättigheter (MR-rådet) granskar regelbundet situationen för mänskliga rättigheter i alla FN:s medlemsstater, genom så kallade Universal Periodic Reviews (UPR). Varje år granskas 48 länder. Detta innebär att varje stat granskas vart fjärde år. Länder som är medlemmar i MR-rådet granskas någon gång under sin mandatperiod. Granskningen och…

Läs hela texten

Granskning av efterlevnad Sverige har anslutit sig till flera av Europarådets konventioner som reglerar de mänskliga rättigheterna. Dessa konventioner innebär inte bara åtaganden för staten utan också en mekanism för granskning av hur väl landet lever upp till sina förpliktelser. Europakonventionen och Europadomstolen Den mest kända konventionen är den europeiska konventionen angående skydd för de…

Läs hela texten

Då Sverige har tillträtt flera av de internationella organisationernas konventioner om mänskliga rättigheter är regeringen skyldig att med regelbundna intervaller på mellan ett och fem år rapportera till organisationen om genomförandet av konventionsbestämmelserna. Klicka i menyn för att nå undersidorna med länkar till dokumenten från granskningarna av Sverige i FN:s råd för mänskliga rättigheter, FN:s konventionskommittéer…

Läs hela texten

För uppgift om datum för Sveriges undertecknande, ratifikation, ikraftträdande, eventuella reservationer samt proposition, se pdf-fil nedan. Konventionerna i fulltext finns i dokumentarkivet.

Läs hela texten

Mänskliga rättigheter i Sverige: Regeringens ansvar och strategi Arbetet med att säkerställa respekten för mänskliga rättigheter involverar ett brett spektrum av aktörer, både på statlig, regional och kommunal nivå. Huvudansvaret för att säkerställa respekten för mänskliga rättigheter ligger dock främst på regeringen. Denna strävan involverar också aktörer inom det civila samhället och sträcker sig över…

Läs hela texten

Utforska de komplexa frågorna kring migration och migranters rättigheter. Lär dig om Internationella arbetsorganisationens (ILO) insatser för migranters rättigheter, FN:s konvention om migrerande arbetares rättigheter, och Organisationen för Ekonomiskt Samarbete och Utveckling (OECD) och deras syn på migrationens påverkan på olika samhällsområden. Få insikt i hur länder som Sverige hanterar dessa utmaningar och diskutera frågor…

Läs hela texten

Internationellt skydd för hotade människor: FN:s flyktingkonvention och Sveriges asylpolitik Bakgrund För människor som befinner sig i fara och saknar möjlighet till skydd inom sina hemländer utgör FN:s flyktingkonvention från 1951 med 1967 års tilläggsprotokoll en grundläggande trygghet. Det internationella avtalet definierar och tillhandahåller skydd för de som hotas av grova kränkningar av de mänskliga…

Läs hela texten

Inget utsättande för tortyr enligt folkrätten Ingen får utsättas för tortyr eller annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. Förbudet mot tortyr utgör en folkrättslig regel som stater inte kan avtala bort. Sverige arbetar aktivt mot alla former av tortyr och kroppsstraff. FN:s Tortyrkonvention FN:s tortyrkonvention från 1984 syftar till att förhindra tortyr och…

Läs hela texten

Ingen får hållas i slaveri eller träldom. Förbudet omfattar alla former av slaveri och slavhandel. Ingen får tvingas att utföra tvångsarbete eller annat påtvingat arbete. I FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, artikel 4, fastställs att ”Ingen får hållas i slaveri eller träldom; slaveri och slavhandel i alla dess former ska vara förbjudna.” Förbud…

Läs hela texten

Från Europarådets ramkonvention till FN:s barnkonvention och den svenska minoritetspolitiken, granskar vi lagar och strategier som främjar minoriteters rättigheter och kulturella identitet. Följ med på en resa genom internationella konventioner och se hur Sverige strävar efter att stärka inflytande och skapa en inkluderande miljö för sina nationella minoriteter. Minoritetsgruppernas utmaningar och Internationella skyddsnormer Minoritetsgrupper står…

Läs hela texten

Urfolkens rättigheter: En hörnsten i mänskliga rättigheter Ursprung och skydd: Urfolk härstammar från de folkgrupper som bebodde landet eller ett geografiskt område vid tiden för erövring, kolonisation eller fastställande av nuvarande statsgränser. Dessa folk har behållit sina egna sociala, ekonomiska, kulturella och politiska institutioner. Internationell skyddsnivå: Urfolks rättigheter har ett särskilt förstärkt skydd jämfört med…

Läs hela texten

Skyddet för privat- och familjeliv: En grundläggande rättighet Var och en har rätt till respekt för sitt privat- och familjeliv utan att utsättas för godtyckliga eller olagliga inskränkningar. Denna rätt inkluderar friheten att fritt ingå äktenskap och välja äktenskapspartner. Skyddet enligt Internationella Konventioner Privat- och familjelivets skydd inkluderar inte bara statens skyldighet att undvika ingrepp…

Läs hela texten

Förenings- och församlingsfrihet: Hörnstenar i demokratin Att människor kan samlas, diskutera gemensamma intressen och demonstrera är avgörande för demokratin. Förenings- och församlingsfriheten, nära förknippade rättigheter, skyddas av internationella deklarationer och konventioner. Församlingsfrihet Församlingsfriheten inkluderar rätten att delta i fredliga sammankomster som demonstrationer och opinionsmöten. Enligt FN:s konvention om medborgerliga och politiska rättigheter och Europakonventionen får…

Läs hela texten

Religionsfrihet och dess skydd Religionsfriheten utgör en grundläggande mänsklig rättighet som inkluderar rätten att fritt byta religion eller trosuppfattning samt att öppet eller privat, ensam eller tillsammans med andra, utöva sin religion eller trosuppfattning genom undervisning, andakt, gudstjänst och religiösa sedvänjor. Denna rättighet är tydligt formulerad i artikel 18 i FN:s konvention om medborgerliga och…

Läs hela texten

Skolans roll i främjandet av mänskliga rättigheter Skolan och mänskliga rättigheter Skolan spelar en central roll för att individer ska känna till och kunna hävda sina mänskliga rättigheter. Enligt FN (UNDP) är grundläggande utbildning för flickor avgörande för att skapa varaktigt förbättrade levnadsvillkor i ett land. Utbildningens avgörande roll Möjligheten att läsa, skriva och räkna…

Läs hela texten

Rätten till arbete och arbetsvillkor enligt mänskliga rättigheter Rätten till arbete innebär inte en absolut rättighet till ett specifikt arbete, utan snarare en skyldighet för staterna att vidta åtgärder för att avskaffa arbetslösheten och skapa möjligheter för alla att delta i arbetslivet. Arbetsvillkor: Fackföreningsrätt: Internationella ramverk: Genom att följa dessa internationella normer och rättigheter strävar…

Läs hela texten

Åtgärder för hälsa och sjukvård enligt internationella rättigheter Staterna har en central roll i att vidta åtgärder för att främja hälsa och säkerställa tillgång till sjukvård, som omfattas av grundläggande insatser för att säkra bästa möjliga hälsa för alla individer. Dessa åtgärder inkluderar: Fundamentala insatser: Rätt till hälsa och tillgång till sjukvård: Politik för hälsoprevention:…

Läs hela texten

Rätten till en tillfredsställande levnadsstandard enligt mänskliga rättigheter Enligt FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, artikel 25, har alla människor rätt till en levnadsstandard som är tillräcklig för den egna och familjens hälsa och välbefinnande. Denna rättighet bekräftas även i FN:s konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Innehåll och omfattning: Implementering och anpassning:…

Läs hela texten

FN:s Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Konventionens syfte: FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning antogs den 13 december 2006 för att främja, skydda och säkerställa fullständigt och likvärdigt åtnjutande av alla mänskliga rättigheter och grundläggande friheter för personer med funktionsnedsättning. Målet är även att främja respekten för deras inneboende värde. Undertecknande…

Läs hela texten

Barns rättigheter och FN:s barnkonvention Barnets rättigheter är fundamentala och vägleds av FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen), antagen 1989. Konventionen är en central internationell överenskommelse som tydligt fastställer rättigheterna som varje barn bör åtnjuta, oavsett bakgrund. Den slår fast att varje barn har rätt att behandlas med respekt och att få sin röst hörd…

Läs hela texten

Arbetet för jämställdhet och motverkande av diskriminering på grund av kön Lagstiftning och regeringsformen I andra kapitlet i Regeringsformen, Sveriges grundlag, förbjuds lagstiftning som missgynnar någon på grund av kön om inte lagstiftningen utgör ett led i strävandena att åstadkomma jämställdhet mellan män och kvinnor eller avser värnplikt eller motsvarande tjänsteplikt. För ytterligare information om…

Läs hela texten

Bekämpa diskriminering: Hbt-personers rättigheter och Sveriges engagemang Diskriminering av människor på grund av sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck står i strid med den grundläggande principen om alla människors lika värde och rättigheter. Sverige har antagit en pådrivande roll för att främja dessa rättigheter både nationellt och internationellt. Hbt-frågor i Sverige: Fortsatta utmaningar Trots framsteg och…

Läs hela texten

Regeringens mål: Sexuell och reproduktiv hälsa samt rättigheter (SRHR) för människor i utvecklingsländer Betydelsen av SRHR i mänskliga rättigheter Rätten att bestämma över sin egen sexualitet och reproduktion är grundläggande för alla människor och för arbete för mänskliga rättigheter och mot diskriminering. SRHR och ojämlika maktförhållanden Brist på kunskap, diskriminering och förtryck begränsar människors sexuella…

Läs hela texten

FN:s Allmänna förklaring om mänskliga rättigheter Enligt FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna har var och en rätt till liv, frihet och personlig säkerhet. Det finns ännu inget generellt förbud mot dödsstraffet i folkrätten. Enligt svensk uppfattning är dödsstraffet ett djupt omänskligt straff som bör avskaffas. Internationella konventioner och rätten till liv Artikel 3…

Läs hela texten

Vanliga frågor om mänskliga rättigheter Här finner du svar på dina frågor om mänskliga rättigheter. 1. För vem gäller de mänskliga rättigheterna? De mänskliga rättigheterna gäller alla människor oavsett bakgrund eller situation. 2. Vilka är de mänskliga rättigheterna? De mänskliga rättigheterna omfattar grundläggande friheter och rättigheter för alla människor. 3. Hur väljs rådets medlemmar och…

Läs hela texten

Här kan du läsa om vem som gör vad gällande mänskliga rättigheter. Ansvarsområden för mänskliga rättigheter På dessa undersidor finns detaljerad information om vilka aktörer som ansvarar för olika aspekter av mänskliga rättigheter. Sverige Utforska Sveriges åtaganden och insatser för att främja och skydda mänskliga rättigheter. Europeiska unionen Få en överblick över Europeiska unionens roll…

Läs hela texten

Sveriges arbete för mänskliga rättigheter i världen Svensk utrikespolitik Här kan du utforska Sveriges engagemang för mänskliga rättigheter i världen genom att läsa om dess utrikespolitik. Dialoger med enskilda länder Upptäck de dialoger som Sverige för med enskilda länder för att främja och försvara mänskliga rättigheter på internationell nivå. Samverkan med internationella organisationer Läs om…

Läs hela texten

Internationella åtaganden om de mänskliga rättigheterna i Sverige Regeringens ansvar I Sverige, liksom i andra länder, vilar det yttersta ansvaret för att följa de internationella åtagandena om de mänskliga rättigheterna på regeringen. Grundlagar och regeringsform Regeringsformens principer De grundläggande rättigheterna och friheterna för personer i Sverige skyddas främst genom tre grundlagar: regeringsformen, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen.…

Läs hela texten

Alla människors lika värde och rättigheter Grundläggande princip Principen om alla människors lika värde och rättigheter är central inom arbetet för de mänskliga rättigheterna. Skyddet mot diskriminering utgör en hörnsten för att säkerställa denna princip. Enligt den svenska diskrimineringslagen är det förbjudet att diskriminera eller hindra någon från att utnyttja sina rättigheter på grund av…

Läs hela texten

Ansvar för mänskliga rättigheter i Sverige Statens åtaganden Staten har ansvaret för att säkerställa full respekt för de mänskliga rättigheterna (MR) i Sverige och att lagstiftningen överensstämmer med internationella MR-åtaganden. Grundlagsskydd och internationella avtal I Sverige finns grundlagsskydd för grundläggande fri- och rättigheter genom regeringsformen, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Dessutom är Sverige part till Europeiska konventionen…

Läs hela texten

Mänskliga rättigheter och deras viktiga roll Grundläggande principer mänskliga rättigheter är regler som fastställer varje människas grundläggande rättigheter. Staten har ansvaret att skydda och säkerställa att dessa rättigheter respekteras. Här spelar regeringen en central roll, men även myndigheter, kommuner och landsting delar på ansvaret. Olika sorter av rättigheter Det finns olika kategorier av rättigheter, och…

Läs hela texten

Rättsstatsprincipen och dess centrala aspekter Det internationella engagemanget för de mänskliga rättigheterna har ökat, och fokus ligger nu på att upprätthålla en rättsstat för att skydda dessa rättigheter. Rättsstatsprincipen innebär att ingen individ får stå över eller under lagen. Staten har skyldighet att följa gällande rätt, och det finns garantier mot missbruk av statsmakten. Dessutom…

Läs hela texten

Sammanflätade koncept Det finns starka kopplingar mellan mänskliga rättigheter och demokrati. Även om begreppen inte är identiska och bör hållas isär, är det tydligt att en fördjupad och långsiktigt hållbar demokrati förutsätter respekt för de mänskliga rättigheterna. Respekten för mänskliga rättigheter är avgörande för utvecklingen av en demokratisk kultur. Sambanden fungerar också åt andra hållet,…

Läs hela texten

Mänskliga rättigheter är en central del av vårt samhälle och utgör fundamentet för en rättvis och jämlik värld. I denna artikel kommer vi utforska och analysera de olika aspekterna av mänskliga rättigheter för att ge en omfattande förståelse för deras betydelse och tillämpning. Historisk bakgrund Mänskliga rättigheter har en lång och viktig historia som sträcker…

Läs hela texten

Mänskliga rättigheter, en grundläggande pelare för ett rättvist samhälle, har en lång och fascinerande historia. I denna artikel kommer vi att utforska och analysera utvecklingen av mänskliga rättigheter genom tiderna och dess betydelse för dagens samhälle. Antiken: Första stegen mot rättigheter I antikens Grekland och Rom var idén om individuella rättigheter redan närvarande, men den…

Läs hela texten

Mänskliga rättigheter är grundläggande och gäller för alla människor, oavsett deras härkomst, kultur eller situation. De fastslår att varje individ, oberoende av nationell tillhörighet, föds med inneboende frihet och lika värde samt rättigheter. Dessa rättigheter reglerar förhållandet mellan stater och enskilda. De fungerar som en begränsning av statens makt över individen och samtidigt fastställer vissa…

Läs hela texten